Hela sommaren tränade jag för att vara i form inför I FORM-loppet 31 augusti. Eller ja, egentligen var det ju mest en motivationshöjare för att komma igång igen efter operationen. Under ett år har jag fått hålla upp helt med träningen och då kan det vara lite segt att komma igång igen men nu är det full fart och jag älskar verkligen att träna!
Hur som helst. Har varit i Ängelholm på utbildning hela veckan så på tisdagen när det väl var dags blev det ganska stressigt. Jag startade med en rejäl frukost och två timmar innan slängde jag i mig en risifrutti, det bästa jag kunde hitta att äta under lektionen. Jag fick gå tidigare och hela klassen önskade mig lycka till. Jag var på plats i Pildammsparken ca 45 minuter före start vilket var ganska lagom. Jag fick problem med att hämta ut min nummerlapp. Jag hade med mig fel anmälningsnummer och funktionärstanten misstänkte mig för att försöka sno någon annans startnummer! Men det redde ut sig så småningom. Jag bytte om till den snygga I FORM-tishan och trängde mig fram i startlinjen. Ville stå så långt fram som möjligt för att få springa med de som faktiskt var där för att springa, finns inget drygare i ett lopp än att behöva sick-sacka sig förbi stora gäng med stavgångare. Av någon anledning hade de ställt scenen med uppvärmning bakom startlinjen så man hörde eller såg inte ett skit av friskis-tjejen.
Plötsligt hörde vi startskottet och alla for ut. Jag gick in lite för hårt i början, blir lätt att man hänger på de framför och inte orkar hålla takten. De första tre kilometerna gick som på räls, sen började jag känna mig seg. Jag kände att jag låg efter så jag hoppade över vätskekontrollen och hoppades på att jag skulle härda ut, trots allt har jag ju aldrig med mig vatten när jag springer mina egna rundor, men kan säga att det var väldigt frestande. De sista två kilometerna kändes som en, plötsligt var det upploppet mot mål och jag försökte spurta men tyvärr fanns inte riktigt energin där. Precis som vid Vårruset kände jag mig som en segrare när jag gick i mål. Mitt mål var att springa på under 30 men det höll jag tyvärr inte. Tiden slutade på 31:05 och jag var nr 554 av 2010 i mål på 5 km. Jag glömde sätta igång min klocka när startskottet gick och därmed kunde jag inte hålla koll på tiden, hade jag inte gjort det misstaget tror jag att jag hade kunnat pusha mig i mål i tid.
Vi hade perfekt väder, soligt men lagom temperatur. Det är nästan exakt samma runda som vid Vårruset. Fördelarna med detta loppet var att deltagarna var färre så man slapp trängas och det blev inget stampande på stället som man kan förlora både tid och nerver på. Man fick fina t-shirts och strumpor plus en goodiebag med lite prover från olika sponsorer. Nackdelarna var att man inte fick någon medalj (vill man inte ha medalj?!?!) och att scenen var totalt felplacerad.
När jag gick i mål tänkte jag att nu ska jag lägga ner det här med lopp ett tag men nu sitter jag ändå här och letar efter nästa tillfälle. 
