Det är mitt i natten men jag har inte lyckats somna. Har legat på höger sida, på vänster sida, på rygg och på magen är inte direkt aktuellt när man är snittad i halsen. Har gett upp så istället hoppas jag att min lilla operationsberättelse ska få mig att somna in…
I söndags kväll åkte vi upp till Göteborg med jetlag i bagaget. Facket höll på att förhandla om hotell- och restaurangbranschens löner och hotade med strejk ifall de inte skulle komma fram till någon tillfredsställande lösning. Om det skulle bli strejk så skulle den i så fall träda i kraft kl 04.00 på måndag morgon och Gothia Towers var ett av de hotell som skulle delta. Crap! Filip hade bokat två nätter så han hade någonstans att sova när jag var på sjukan. Gothia Towers var perfekt läge, endast 10 minuters promenad från sjukhuset. Mitt i natten fick vi dock veta att strejken skulle utebli. Phew!
Från kl 24 skulle jag vara fastande så jag krängde verkligen timmarna innan! Först Max på vägen upp, sedan beställde jag himmelskt goda köttbullar till rummet och därefter lite godis. Jag hade även förberett med att duscha tre gånger om i bakteriedödande medel. Huden var sedan lagom torr…
07.00 var jag på Carlanderska och blev visad till mitt rum. Jag fick ett eget och kunde inte låta bli att le. Har legat på sjukhus ett par gånger och hur gulliga gamla människor än må vara så är de oftast en pain in the ass att dela rum med! Jag hade till och med egen platt-tv! JÄJ! Sedan gick det undan. En halvtimme senare låg jag redo utanför operationssalen påklädd sjukans egna skynke, knästrumpor och ursexiga gigantiska trosor. Undrar hur många gånger Alingsås Tvätteri har tvättat just dom trosorna… :S
I operationssalen hälsade de på mig, satte igång tråkig musik och gav mig smärtstillande som jag blev yr av. Sedan sa de att jag skulle tänka på något trevligt. Jag kommer ihåg att jag började tänka på New York och sedan var jag väck. Vaknade upp ca två timmar senare på uppvaket i fullständig PANIK! Kunde inte andas. Hade en syrgasmask på mig som sprutade in AC-liknande luft i näsan på mig men trots det så kippade jag efter andan. Två ansikten ovanför mig talade om att jag var opererad och att allt gått bra. ”Hur mår du?” ”p-panik…” Då satte de på syrgasmasken igen och jag tror jag tuppade av en liten stund. Jag tror jag blev där en halvtimme till sedan körde de upp mig på mitt rum där Filip väntade. Jag hade fortfarande svårt att andas. I efterhand sa Filip att de hade förberett syrgas åt mig på rummet också. Snällt att de använde den då?! Usch, det var en pärs… Efter ett tag la sig dock panikkänslorna och resten av dagen var mer eller mindre en dimma.
Massa prover såklart och smärtstillande om vartannat. En blodtrycksmätare mätte blodtrycket en gång i kvarten och varje gång den kramade åt armen så vaknade jag till och pratade lite med Filip som läste sin bok. Det spände rejält i halsen och gjorde ont inuti. Jag var yr och illamående hela dagen. När Filip tillslut gick tillbaka till hotellet på kvällen hade jag fortfarande inte ätit. Bara druckit ett par glas vatten och nyponsoppa. Jag var rätt glad att jag hade kränkt kvällen innan. Jag hade och har fortfarande dåliga kalkvärden. Bikörtlarna som sitter runt sköldkörteln kan irriteras av operationen och de reglerar kroppens kalkvärde. Jag fick då sprutor med kalcium som jag inte riktigt tålde. Vid andra sprutan spydde jag kaskader…
Efter en relativt sömnlös natt var det mer prover, mer kalcium (denna gången i tablettform) och mediciner. Sedan åt jag frukost! Det var jättegott! Eftersom Carlanderska är ett privat sjukhus verkar de ha lagt ner mer krut på detaljerna. Sedan blev jag utskriven. Jag träffade min läkare för lite detaljer och sedan for vi hem till Malmö.
Jag har märkt två positiva saker än så länge. Jag verkar få mer luft i lungorna än förut och magen känns helt normal! Jag som alltid är kass i magen! Hoppas det inte är en tillfällighet för då blir jag besviken…
Tillbaka från uppvaket. Lagom drogad, lagom stor dubbelhaka.
Tar en titt på såret som är rent och ”fint”.
